Sommarens stora biofilm, Top gun: Maverick, klättrar snabbt på listan över mest inkomstbringande filmer. Filmen hade nio veckor efter premiären dragit in hela 636 miljoner dollar i USA, och ungefär det dubbla internationellt. Ännu mer imponerande är det att Top gun lyckats med detta trots att den inte visas på biografer i Kina, världens näst största biomarknad.
När trailern för filmen släpptes 2019 skapade den en del reaktioner. I trailern bar huvudkaraktären Maverick, spelad av Tom Cruise, samma ikoniska bomberjacka som i föregångaren från 1986.
På ryggen hade dock två märken försvunnit med den japanska och koreanska flaggan, vilket fick kritiker att anklaga filmbolaget Paramount för att anpassa sig för den kinesiska regimen då kinesiska Tencent Pictures stod för 12,5 procent av finansieringen till filmen.
Bolaget drog sig senare ur projektet på grund av oro över att filmens pro-amerikanska budskap skulle förarga kommunistpartiet. När filmen hade premiär i maj var märkena på jackan återställda. Något som många tolkat som ett ställningstagande mot den kinesiska regimens inflytande i Hollywood.
De senaste åren har den kinesiska censuren i den internationella filmindustrin ökat i takt med att den kinesiska biofilmmarknaden vuxit. Detta beskrivs i en rapport från PEN America från 2020, som arbetar för stärkt yttrande- och tryckfrihet internationellt.
I Marvels Doctor Strange från 2016 ändrades karaktären kallad ”the ancient one” från att vara en tibetansk munk till en keltisk kvinna, för att kina inte erkänner Tibets suveränitet. I Pirates of the caribbean: At worlds end från 2007 klipptes Chow Yun-Fats karaktär bort från den kinesiska versionen för att den kinesiska regimen inte tillåter kineser att porträtteras som pirater. Och i World War Z från 2013 ändrades ursprunget för zombievirusets utbrottet, från Kina till Ryssland. Detta är bara några av de exempel som kommit fram i media.
Regimens kraftigaste propagandaverktyg mot internationella filmbolag är inte att förbjuda filmer från att ses i Kina utan att kunna avgöra vilka filmer som får lukrativa avtal för att visas på bio i landet.
Endast 34 utländska filmer tillåts nämligen att visas på kinesiska biografer per år. Och urvalet görs av en kommitté tillsatta av kommunistpartiet. Konkurrensen om platserna är hård vilket gör att regimen ofta inte ens behöver utöva direkt påtryckning mot filmbolagen. Alltifrån rollbesättning, innehåll, dialog och handling skräddarsys av bolagen själva för att öka chansen att komma in upp på kinesiska biodukar. Så funkar självcensuren varigenom kommunistpartiets påverkar vad som visas även på svenska biografer.
Det farliga med självcensur är att vi inte vet på vilka sätt filmbolagen censurerar sig själva. För en film som handlar om USA:s militär är det värt att notera att Kina inte nämns överhuvudtaget i Top gun: Maverick, trots att landet ofta av pekas ut som USA:s största säkerhetshot. Om det är för att Paramount inte vill reta upp Peking kommer vi aldrig få veta.
Skrivuppgift 1 augusti 2022 för skribentskolan
