Potternomics part one: how do wizards get rich?

Thinking about economic aspects of the Harry Potter universe made me wonder, why are there poor people in the wizard community? The Weasleys are perhaps not very poor by the standards of muggles. But the ability to do magic could certainly be very lucrative if you lived in the muggle society, so in theory it wouldn’t be difficult for a wizard living among muggles to become very wealthy. Why then doesn’t all poor wizards migrate from the wizard community to the muggle one in order to increase their standard of living? If that were the case, then the poorest wizard in the magical community should be at least as wealthy as he would be living as a wizard in the muggle world. This of course assumes it’s easy to migrate to muggle britain from magical britain as a wizard, which might not be true due to guvernment regulations but the policies of the ministry in magical Britain will be discussed in a later post.

Even if we might be able to think of a range of creative ways to make money using magic, it’s not necessarily the case that an actual wizard could execute or even come up with any of those ideas. Wizards don’t have the same educational background that we muggles have. Almost all subjects in the Hogwarts corriculum are practical ones, for example charms, potions and defence against dark magic (full list here). And most of the time in class, they’re doing exercises to practice performing different magical skills. The students are teached how to do magic, but not to understand how or why magic actually works. For them, magic seems to be just as mysterious as it is for readers of the novels. No student, not even the star scholar Hermione is encouraged to pursue a scientific career or even to study further after graduating from hogwarts. Snir and Levy (2014) discuss the educational system in Harry Potter in more detail for the interested.

From this it’s reasonable to think that someone who grew up in the wizard society would struggle in the technically advanced muggle society. In other words, the claim that any wizard should be at least as wealthy living in the wizard community as they would have been living in the muggle one might be a correct one. Since wizards don’t reveal their magic to muggles we can’t actually know for sure whether there are wizards living among us in secret or not. But, lets imagine that there are, where then would we expect to find them? What kind of jobs would they occupy?

Magic can be very helpfull doing a lot of things. It can be used to change the shape or properties of an object, heal wounds and transport humans to give just a few examples. We can understand magic as a technology from the function it serves in society (more on this in a later blogpost). For many of the things wizards use magic for, the muggles have their own solutions.

In addition to their lack of knowledge on muggle technology and science being a limitation for them when choosing occupation, they also cunduct their business in secrecy as mentioned before. So even if wizarding healing practices could potentially complement muggle medical science in improving the quality of healthcare, wizards probably doesn’t work at hospitals since the risk of being exposed is too high. The same is true for all occupations where it would be difficult keeping magic hidden from the muggles.

It’s less likely that wizards will work in service occupations, especcially those that recuire technical knowledge. Perhaps farming, mining, fishing and forestry are sectors where wizards and witches could practise magic without risking detection. The problem with these sectors (collectively called the primary sector of the economy) perhaps is that muggles already are very productive in these areas thanks to technological avancements such as fertilizing and pest controls, genetic manipulation of breeding animals and advanced harvest and mining machinery. manufacturing (the second sector of the economy) is another possibly lucrative area for those with the ability to do magic.

In the end, things come down to what economists call comparative advantage. Which says bluntly that you should focus on producing goods or services that you are best at relative to what others are good at. And then trade with others. This is somewhat common sense, if you’re good att cooking but hate making the dishes, while your partner is a terrible cook but enjoy cleaning, then both of you would be better of if you split up the chores at home instead of both doing half of each, wich would mean you would do something you hate, and your partner would do something he or she is terrible at.

However the theory of comparative advantages makes a counter-intuitive claim. Even if a wizard is better at doing everything compared to a muggle, they would both benfit from trading with each other. Just think of a wizard healer and a muggle doctor at a hospital. The wizard healer might be able to preform twice the amount of surgeries a day compared to the muggle doctor. But working with emergency care, the wizard might be ten or twenty times more efficient at saving lifes since speed is crucial and the wizard healer is much faster getting to emergency situations by flying or teleporting compared to the muggle doctor who loses valueble time traveling in an ambulance. Even if the wizard is better than the muggle doctor in preforming surgery, to save as many lifes as possible we want the wixard to spend all his time out in field.

The claim is true of countries too, so even if a country say magical britain, is better at producing every product or service (as in producing at a lower cost) than a second country say muggle britain. They would both benefit from focusing on producing goods where they have a comparative advantage and trading with each other. This is the key to understanding how the market economy works and why the division of jobs, specialization and trade has lead to such amazing economic progress and wealth increases in the world.

Wizard might not know the norms and institutions of muggle society. But imagine you getting the magical abilities that wizards have, how would you use them to get rich? I’m assuming that you have moral values that prevents you from using magic to hurt of enslave people. And don’t forget that the statute of secrecy forbids you from revealing magic to muggles. The answer to the question is perhaps not that interesting, but trying to answer it makes us think about how the market economy works, so if you have any fun ideas, please leave a comment or send me a message.


Snir, A. and Levy, D., 2014. Economic Growth in the Potterian Economy. The Law and Harry Potter, edited by Franklin Snyder and Jeffrey Thomas, Forthcoming.

Trump och brexit är inte bevis för att bettingmarknader har fel

Det är mågna som påstått att det faktum att bettingmarknaderna bedömde det som osannolikt att Trump skulle vinna presidentvalet och att resultatet av folkomröstningen i Storbrittanien skulle bli ett brexit visar att bettingmarknaderna hade fel. Det är möjligt att de hade fel, det går dock inte att avgöra utifrån ett eller två enskilda fall.

Bettingmarknader gör förutsägelser för hur stor sannolikhet det är att en viss händelse inträffar, och såvida bettingmarknaden inte ger en sannolikhet på 0% för en händelse som inträffar eller 100% för en händelse som inte inträffar så är det inte tillräckligt för att bedöma exaktheten hos förutsägelserna. För att avgöra hur väl en bettingmarknad fungerar för att ta fram information behöver man observera statistik över många händelser och över många tidsperioder.

Om jag påstår att sannolikheten att du slår en sexa när du kastar en tärning är en på sex (~17%) så skulle det faktum att när du slår tärningen och en sexa kommer upp inte betyda att mitt påstående var fel. Du skulle behöva göra om testet flera gånger för att kunna avgöra om det är något skumt med tärningen eller inte.

Det är såklart möjligt att bettingmarknaderna hade fel angående brexit och Trump, det vet jag inte. Hur det kommer sig att så många inte förstår vad som menas med sannolikhet vet jag inte heller.

För att låna ett exempel från Eliezer Yudkowsky. Ibland säger karaktären Spock i Star Strek något i stil med att ”Captain, if you steer the Enterprise directly into a black hole, our probability of survival is only 2.837%.” Ändå så lyckas de nio av tio gånger. Spock är helt enkelt värdelös på att uppskatta sannolikheter. Serieförfattarna tror att 2.837% uttrycker utmaningen i att styra rymdskeppet genom ett svart hål, ungefär som fem stjärnor på ett tv-spel.

Så om en bettingmarknad bedömer sannolikheten som 51% för tio oberoende händelser så bör vi vänta oss att hälften av händelserna infaller, varken fler eller färre. Om istället nio av händelserna infaller så kan vi dra slutsatsen att bettingmarknaden ifråga är bristfällig i sina förutsägelser.

Thought experiment on utilitarianism

Last night I came up with a thought experiment where utilitarian logic might stick in the eyes of many people, or not I’m not sure. I haven’t heard of this thought experiment before, but if someone already have written about it, I would love to hear more about it.

In this thought experiment, you are a teacher in a class where most students are normally gifted and follow the teaching corriculum without problem. Then there are a handfull of kids that are above average intelligent and are bored and held back by the slow pace. And then there are a couple of kids that are below average intelligent and struggles keeping up with the school work.

For the more intelligent kids to reach their full potential they need more focus from you as a teacher. This is true also for the struggling kids in the class. The problem here is of course that your time and energy as a teacher is limited. There is only so much time left outside of the ordinary corriculum, and so you will have to prioritize.

From a utilitarian standpoint, the best action is the one that maximizes total utility. Of course we don’t know which kids might have great success later in life, and perhaps becomes doctors and comes up with new cures for diseases, or becomes engineers and creates new fantastic software that will benefit humanity etc.

But the appropriate response to uncertainty is not turning a blind eye on the problem. Let’s assume in the experiment that the above average intelligent kids have a greater probability of creating great benefits for humanity by reaching their potential than their below average intelligent peers. Then the moral priority from an utilitarian standpoint would be for you to spend your extra time and energy on the more intelligent students, not on the less intelligent ones.

If you disagree with my analysis, please comment or send me a message.

Hur hänger orkanen Matthew ihop med bönderna i Vietnam?

Här är två nyheter som kanske inte verkar vara relaterade till varandra. Låt mig förklara hur de gör det och varför det är viktigt.


Den ena nyheten handlar om orkanen Matthew som dödat hundratals människor på Haiti, gjort tusentals utan hem och slått ut viktiga samhällsfunktioner. Orkanen nådde Florida under fredagen och visserligen orsakade den dyra skador, men människorna i den amerikanska delstaten är inte på långa vägar i en så utsatt situation som haitierna. Med ökat välstånd har man också bättre förutsättningar att klara sig, de som drabbas hårdast av naturkatastrofer är de fattigaste.







Den andra nyheten handlar om den otroliga förbättringen av levnadsstandarden i provinsen Bac Ninh i Vietnam efter att Samsung började etablera fabriker i området. Bönder har blivit industriarbetare och befolkningen mångdubblade sina inkomster på några år. Den första artikeln jag nämnde är en tragedi, den sen are en solskenshistoria.

Man hör ibland människor säga att vi behöver se andra värden är rent ekonomiska, att den ekonomiska tillväxten behöver begränsas eller att vi till och med inte behöver mer tillväxt. dessa människor har på senare tid börjat argumentera för att ekonomiskt tillväxt är ett hot mot mänskligheten utifrån en tanke om att det leder till en varmare värld med osäkrare klimat och mer naturkatastrofer. Saken är den att jorden inte gett mänskligheten ett harmlöst klimat som vi gjort osäkert. Nej, naturen är oförutsägbar och farlig men med ekonomisk tillväxt och ökat välstånd har vi skapat oss verktygen att hantera den.

Att välståndet sprids i världen så som i Bac Ninh är inte en lycklig slump. Det är inte heller Samsungs välvilja som lett dem till att göra detta. Samsung är ett företag som drivs av att göra vinst, detta är helt enkelt marknadsekonomi i rörelse vi bevittnar. Har man inte mekanismerna för marknadsekonomins funktion klara för sig kanske man kan intala sig att vi i den rika världen upprätthåller vårt välstånd tack vare att människor i världen lever i fattigdom. Men det stämmer inte, och det finns inte heller fog för en sådan uppfattning. Det kommer alltid finnas en rik grupp som är tidiga med att anmana ny teknologi och nya framsteg. Men om man låter marknaden ha sin gång kommer även fattiga människor ha råd med smartphones, luftkondition och byggnader som kan stå emot orkaner.
Det stora problemet är att det finns många som vill begränsa marknadsekonomin, av ideologiska skäl eller rent egoistiska. Det är för mig frustrerande eftersom det saktar ner den utveckling som skulle kunna rädda liv. I framtiden!

Intervju om konstitutionsdomstolen i USA (ljud)


Till senaste avsnittet av radio Utblick för Göteborgs studentradio k103 så gjorde jag en intervju med Ida Larsson om ämnet för hennes artikel i senaste utgåvan av magasinet Utblick.

Vi pratar om varför det uppstått en så stor diskussion och debatt om tillsättandet av en ny domare till konstitutionsdomstolen i USA. Enligt konstitutionen ska den sittande presidenten nominera en kandidat till posten som sedan ska godkännas av senaten. Saken är den att republikanerna försöker maska processen med argumentet att tillsättandet av en ny domare bör få vara en fråga som avgörs av det amerikanska folket genom presidentvalet i höst. Eftersom konstitutionsdomstolen ska vara en apolitisk institution kan det tyckas märkligt att driva detta som en fråga. Vi pratar i inslaget om de historiska förändringarna som ligger bakom.

Hela programmet går att lyssna här, mitt inslag börjar efter ca 6 minuter.

Varför startar jag en blogg

Hello, World!

Vissa människor avger nyårslöften som de hoppas ska hållas. Detta är väl något liknande för mig. Varje år driver jag ett nytt projekt med målsättning om att lära mig/träna upp någon färdighet. För 2016 kommer jag skriva texter där jag analysera nyheter/fenomen ur ekonomiska och statsvetenskapliga perspektiv. Jag gör detta för att förbättra mitt skrivande och min analytiska förmåga. Mer än detta är nog inte nödvändigt att skriva i ett första inlägg

ha det gott!